Det är bra att det finns familjehem, så att barn och ungdomar kan få en trygg uppväxt. Men vad tjänar personer som driver ett familjehem egentligen? Är det astronomiska belopp, eller är det en skälig ersättning som gäller. Det tar vi reda på i den här artikeln.

Arvodet för familjehem, vad ligger det på?

Arvodet för att ta hand om ett barn ligger i regel på mellan 7 000 och 15 000 kronor per månad. Om barnet har studiebidrag dras den summan från din ersättning, och utöver det måste du betala skatt på all ersättning du får. Om du tar hand om 3 barn är en ersättning på 30 till 45 000/mån skälig.

Den ersättning du får ta del av är tvådelad. Den ena delen ersätter dig för barnets omkostnader, likt skjuts till skola och idrottsträningar. Den andra delen är ett fast arvode vars storlek främst beror på barnets ålder.

Kan man öppna ett familjehem för att kunna försörja sig?

Du kan försörja dig med den ersättning du får. Grundtanken är dock att du inte ska ha familjehemsuppdraget som huvudsakligt arbete, då du aldrig vet hur länge barnet stannar hos dig. Det är vanligt förekommande att oseriösa människor tar sig an detta uppdrag för att bli rika.

Som SvD förtydligar är det populärt att öppna familjehem. Det finns till och med stora företag som säljer familjehemsplatser till kommuner för astronomiska belopp.

Läs mer: Så mycket kostar det att adoptera ett barn.

Ta aldrig emot ett barn för familjehems-ersättningen

Det är drivna personer utan ekonomiskt intresse som ska ta emot barn. Att lösa ekonomiska problem genom att ta emot ett fosterbarn är oetiskt, så även en björntjänst åt barnet som är i behov av all hjälp hen kan få. Om du har ekonomiska problem är det bättre att låna pengar i stället.

3 sätt att låna pengar för att lösa ekonomiska problem

1. Privatlån (en ränta på cirka 7,5 %)

Att ta ett privatlån är en god idé om man har ekonomiska bekymmer. Du behöver inte pantsätta någonting, räntan är förhållandevis låg och avbetalningstiden är flexibel.

2. Snabblån (en ränta på cirka 25 %)

Ett snabblån ska du ta om du exempelvis har svårt att betala hyran eller inte har råd att laga bilen, för att kunna ta dig till jobbet. Den räntesats som gäller är hög, så om du inte måste ha pengar direkt är det bättre att välja en annan låneform i stället.

3. Kreditkortslån (en ränta på cirka 20 %)

Kreditkortslån är en bra idé om du vet att du kan betala tillbaka de pengar du lånat inom en snar framtid. Om du betalar tillbaka hela skuldbeloppet inom de räntefria dagarna tillkommer inga låneavgifter. Att betala av månad för månad med ett kreditkort är dock relativt dyrt.

Du kan även spara pengar genom att skaffa ett kreditkort. En kostnadsfri reseförsäkring inkluderas nästan alltid, och kort likt Komplett Kreditkort ger dig 4 % tillbaka när du handlar hos utvalda butiker likt Komplett.se.

4. P2p-lån (en ränta på cirka 5 %)

Om du tecknar dig för ett p2p lån så lånar du pengar av en privatperson, till skillnad från ett kreditinstitut. Räntan ligger oftast på mellan 3 och 7 procent, men utbetalningstiden är lång och de krav som ställs på dig som låntagare är höga. Att lösa ekonomiska problem med ett p2p-lån kan därför bli svårt.

Att adoptera ett barn innebär att bli förälder. Hela adoptionsprocessen kan vara väldigt omtumlande rent emotionellt men många långa månader eller år av väntan och ovisshet. Men när beskedet väl kommer och du vet att du ska få bli förälder till ett barn kommer det vara värt allt hårt slit. Men vad gäller egentligen för adoption? Vem får adoptera?

Det finns naturligtvis en rad olika krav för att få adoptera, det handlar ju faktiskt om att du ska få bli förälder åt ett barn. Det är viktigt att adoptivföräldrar har stadig inkomst och kan säkerställa ett tryggt och kärleksfullt liv åt barnet. De krav som för nuvarande finns i Sverige för att få adoptera är bland annat:

Åldersgräns för adoption

I Sverige har vi en åldersgräns för att man ska få adoptera barn. Detta är nämligen att du måste vara minst 25 år gammal för att få adoptera.

Därtill finns det mängder av andra regler men dessa varierar beroende på vilket adoptionsland du väljer. Många länder vill att man ska ha varit gift med sin partner i ett antal år. Samkönade par kan inte alltid adoptera från vissa länder även om det är lagligt i Sverige. Därtill finns många regler och krav på hälsan. Men egentligen är det inte alltid regler och krav som ställer till det, det handlar mer om att vissa saker kan försvåra adoptionen. Sådant som försvårar adoptionsmöjligheterna är om du är sjuk, överviktig, arbetslös, lider av psykisk ohälsa, har anmärkningar hos polisens register eller om det är stor åldersskillnad mellan paret.

Adoption för homosexuella

Tyvärr är det fortfarande många länder som vägrar att låta ett homosexuellt par adoptera. I Sverige har det dock varit lagligt för homosexuella att adoptera sedan 2003, dock är det betydligt svårare eftersom många adoptionsländer har krav på att paret ska vara heterosexuellt och gift. Det kan ibland vara lättare för homosexuella par att adoptera svenska barn istället för att adoptera från andra länder. Detta eftersom vi har lagar som hjälper.

Adoptera en vuxen – går det?

Många adoptivföräldrar vill adoptera barn som är så små som möjligt, eftersom de då sällan har anknytning till vare sig sitt hemland eller sin biologiska familj. Det blir oftast lättare för ett spädbarn eller en ettåring att vänja sig vid ett liv i Sverige med svenska föräldrar än om du adopterar någon som bott i ett annat land i nio, tio år. Dock är det fullt möjligt att adoptera en vuxen eller ett äldre barn. Oftast ökar chanserna att få bli adoptivförälder om du kan tänka dig att adoptera någon som är några år gammalt.

Andra alternativ för dig som vill hjälpa

Om du vill adoptera men av någon anledning kommit fram till att det kanske inte är det bästa alternativet för dig, finns andra saker du kan göra. I Sverige finns också mängder av barn som är i stort behov av hjälp. Det kan handla om att du kan bli ett familjehem i Stockholm, något som behövs eftersom det för nuvarande lever cirka trehundra barn på gatan i centrala huvudstaden, trots att det finns jourhem. Andra saker du kan göra är att bli fosterfamilj åt barn i Sverige.

Vill du adoptera? Ordet adoption står för ”att uppta som sitt eget” och innebär alltså att barnet får precis samma rättigheter som ett biologiskt barn har. Det adopteras i snitt 800 barn från utlandet till Sverige varje år. Processen är kostsam och kan ta lång tid, allt mellan ett och tre år. För att adoptera i Sverige börjar allt med en medgivandeutredning. Du måste vara 25 år och den här första utredningen tar cirka tre till sex månader. Socialsekreteraren som har hand om just ditt fall kommer att träffa dig flera gånger, vissa gånger i hemmet. Om du vill adoptera från ett annat land måste du genomgå en så kallad föräldrautbildning. Socialnämnden beslutar sedan om du får ett medgivande eller inte.

Så fortsätter processen

När ett medgivande getts kan du välja vilket land du vill adoptera ifrån. Tänk på att alla länder har sina egna regler gällande adoption. Bland annat skiljer sig kraven gällande adoptivföräldrarnas ålder och liknande. När alla dokument är ifyllda hamnar du slutligen i ett kösystem, hur det ser ut beror på vilket land du adopterar ifrån. Efter en tid, hur länge är svårt att säga, kommer du få ett besked om att det nu finns ett barn att adoptera från det valda landet. Vanligtvis kan du få foton och läkarutlåtanden under den här perioden.

När du väl kommit så här långt i adoptionsprocessen kommer du snart att få gå ”hämta-barn-kurs”. Här får du lära dig allt som du behöver veta om själva hemhämtningen. Alltså saker som rör själva resan, anknytningen och den första tiden i hemmet.

Men vad kostar det egentligen att adoptera ett barn? Det skiljer sig en del beroende på hur länge du måste vistas i barnets hemland samt vilket land du adopterar ifrån. Men vanligtvis kostar en adoption mellan 80 000 kronor och 190 000 kronor. Det finns bidrag att få från försäkringskassan, högst 40 000 kronor. Kostnaderna för adoption delas vanligtvis upp i följande delar:

• Avgifter som du ska betala till adoptionsorganisationen.
• Resekostnader samt uppehälle i barnets hemland.
• Kostnader för saker som översättning av dokument, läkarintyg och liknande.

Då regler och kostnader kan skilja sig en hel del beroende på vilket land du vill adoptera ifrån är det viktigt att alltid ta reda på vad som gäller för just den adoptionsbyrå du väljer. Många länder har striktare krav på adoptionsföräldrarna, exempelvis att det ska vara en man och en kvinna som är gifta. Ett tips är att komma i kontakt med andra adoptivföräldrar för att höra deras adoptionshistoria, vilka hinder de mötte och vad som kan vara bra att tänka på.

Hos Adoptionscentrum.se kan du hitta all viktig information om att adoptera. Här finns bra info om bland annat hur en adoption går till steg-för-steg, vem som får adoptera, vilka utlandskontakter som behövs och liknande. Det är inte alltid möjligt att välja kön och ålder på barnet man adopterar utan brukar få se vilka barn som behöver adopteras först. Oftast är barnen under fem år, men ibland finns det äldre adoptionsbarn och syskon som också behöver ett hem.

Om du inte känner dig i en situation där du kan eller vill adoptera, men vill hjälpa föräldralösa barn, kan du läsa mer här.

Det finns miljontals föräldralösa barn över hela världen. Barn som bor på gatan, på soptippar eller som tvingas in i prostitution och droger för att överleva. Många barn har blivit övergivna till följd av dödsfall eller fattigdom. Det finns många sätt att hjälpa föräldralösa barn i världen och här i Sverige. För även om det kan vara svårt att föreställa sig, finns det faktiskt många föräldralösa barn även här. Ett sätt att hjälpa föräldralösa barn i världen är genom att skänka pengar till välgörenhetsorganisationer, det finns mängder av olika. Bland annat är UNICEF, räddabarnen, röda korset och SOS barnbyar stora organisationer.

Om du vill göra något mer konkret finns det ofta även insamlingar i Sverige där man samlar in saker, kläder och liknande för att skänka till de som behöver. För dig som har fler möjligheter kan du även bli familjehem åt ensamkommande barn från andra länder eller stödhem åt barn från Sverige. Det är viktigt att veta vad man ger sig in på om man vill bli stödfamilj. Barn som växt upp utan trygghet och familj kan vara oroliga, ha trauman och behöva mer stöd än vanliga barn i Sverige. Det är alltså viktigt att man som stödhem har möjlighet att tillgodose dessa behov, exempelvis genom att prata och ha stort tålamod.

Föräldralösa barn i Sverige

Det finns ett stort antal föräldralösa barn i Sverige. Och även om barn i Sverige inte behöver bo på gatan saknar många ändå den trygghet som varje barn har rätt till. Många barn skickas mellan stödhem till stödhem, får nya fosterföräldrar med jämnan och hamnar helt enkelt inte rätt i livet. De får inte med sig den viktiga trygghetskänsla som ett barn borde få från sina föräldrar. Genom att skänka pengar eller faktiskt ta hem ett flyktingbarn kan du på riktigt göra skillnad.

I Sverige finns det akuta bostäder för hemlösa barn, så kallade jourhem. Dock finns det över 300 barn i centrala Stockholm som bor delvis på gatan. I Sverige är lösningen för föräldralösa barn just jourhem. Det är vanliga familjer som hjälper till genom att helt enkelt låta föräldralösa barn bo hos dem i perioder. Jourhemmet är inte samma sak som ett familjehem utan endast en plats som akut kan ta hem ett barn i väntan på att barnen kan återvända hem eller placeras i en permanent fosterfamilj. För dig som vill hjälpa till kan du bli antingen jourhem eller familjehem, eller skänka pengar till organisationer som jobbar med just föräldralösa barn i Sverige.

Föräldralösa barn i världen

Siffrorna över hur många föräldralösa barn som finns i världen är svåra att ta in. Visste du till exempel att drygt tre miljoner barn under fem år dör årligen? Anledningen är svält och undernäring. Varje dag dör drygt 8000 barn under fem år. Med andra ord dör det sex barn varje minut. Värst är det i Latinamerika där det finns så många som 40 miljoner barn på gatan. Därefter är Asien värst med cirka 25 – 30 miljoner hemlösa barn och sist kommer Afrika med cirka 10 miljoner gatubarn.

Om du går i tankarna kring adoption och vill veta vilka kostnader detta innebär, kan du hitta mer info här.

Under de senaste åren har krig och konflikter tvingat hundratusentals människor på flykt. Till Sverige har både familjer och ensamkommande människor kommit för att söka asyl. Ibland kommer ensamkommande flyktingbarn helt utan anhöriga. För att hjälpa dessa ensamkommande flyktingbarn behövs familjehem. Dels för att kunna ge stöd och basala hjälpmedel men också för att hjälpa barnen integreras i samhället. Vi i Sverige har möjlighet att hjälpa dessa ensamkommande flyktingbarn, genom att agera stödhem.

Ett familjehem är en vanlig familj som har möjlighet att ta in ett flyktingbarn. Eftersom dessa barn flyr från trauman och ofta även kommit bort från sina egna familjer, är det många saker att tänka på. För att kunna vara ett bra familjehem behöver det finnas resurser, inte bara när det kommer till mat och boende. Utan även när det kommer till någon att prata med. Barnen kan inte alltid svenska och kan behöva bearbeta det som de varit med om. Samtalspersonen kan absolut vara ni i familjen och ni kan även hjälpa barnen komma i kontakt med sina familjer via exempelvis Facebook.

Barn från en annan kultur

Det finns mängder av saker att tänka på och förbereda om man vill ta hem ett flyktingbarn. De flesta ensamkommande flyktingbarnen är pojkar mellan åldrarna 13 och 17 år. Ofta kommer dessa barn från helt andra kulturer och har växt upp på ett annat sätt. Det är vanligt att dessa barn har tvingats bli vuxna betydligt snabbare än barn i Sverige. Det kan uppstå skillnader som bland annat att sova i ett eget sovrum. Ofta kommer dessa ensamkommande flyktingbarn från stora familjer eller släkter och har kanske tidigare delat rum med många. Att helt plötsligt sova i ett eget rum kan kännas konstigt. Det är bara ett exempel, det finns mängder av olika skillnader som behöver ses över.

För att bli familjehem

Något av det viktigaste för er som vill bli familjehem åt ensamkommande flyktingbarn, är att ni har tid och tålamod. Dessa barn har ofta sina biologiska familjer kvar och letar alltså inte efter nya föräldrar. Ofta behöver barnen helt enkelt vuxna stöttepelare och vägledare. Om er familj vill bli stödhem är det viktigt att samtliga i familjen vet vad ni ger er in på. Alla måste känna sig bekväma med att en främmande person flyttar in, ofta med stora kulturella skillnader. Tid och tålamod är viktigt för att ni alla ska kunna fungera tillsammans.

Vilka krav finns?

Vill ni bli familjehem för ensamkommande flyktingbarn? Då finns det vissa grundläggande krav ni behöver uppfylla. Till exempel:

• Ni ska kunna erbjuda ett eget rum åt barnet där hen kan känna sig trygg.
• Ni behöver ha ett öppet sinne och ha intresse av att förstå och lära er om andra kulturer och levnadssätt.
• Det är viktigt att ni har bra kontakt med socialtjänst, vården och skolan.
• Du ska inte bli familjehem om fokuset är att få en extra inkomst. Detta är ett sätt att hjälpa någon i nöd.
• Du bör vara flexibel i ditt arbete. Om du exempelvis behöver ta ledigt för att vara med på diverse möten gällande ditt barn eller något annat.

Du kan läsa mer om vad vi gör här.